<?xml
version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" 
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
>

<channel xml:lang="fr">
	<title>TAMAZGHA </title>
	<link>https://tamazgha.fr/</link>
	
	<language>fr</language>
	<generator>SPIP - www.spip.net</generator>
	<atom:link href="http://tamazgha.fr/spip.php?id_rubrique=165&amp;page=backend" rel="self" type="application/rss+xml" />

	<image>
		<title>TAMAZGHA </title>
		<url>http://tamazgha.fr/local/cache-vignettes/L144xH63/logo-site-f2488.png?1774389839</url>
		<link>https://tamazgha.fr/</link>
		<height>63</height>
		<width>144</width>
	</image>



<item xml:lang="fr">
		<title>Amwan n uccnen</title>
		<link>http://tamazgha.fr/Amwan-n-uccnen,779.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/Amwan-n-uccnen,779.html</guid>
		<dc:date>2004-06-09T20:41:23Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Masin</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Talluzit s tenfusit (Tamazight n wedrar n Infusen) &lt;br class='autobr' /&gt; AMWAN N UCCENEN &lt;br class='autobr' /&gt; Uccen d awessar yisi ige&#226;mez g thufret nnes, s iseggasen d netta yehrez. D igen s wadin n uccanen ileh'rfen, iseqde&#226; tameddurt-is d netta ittazzel deffer tiwji m utcu. Yegic tbuq&#226;et as yeflic negh ccellag llhiwan y tcic sis izmer negh sen. Yessen inilta n ddunyet d dis yila mmuten d netta yeqqim yedder. Assu y mgher d ur yezmer ayetc g ddist-is d izmaren n xxul rah'en u&#226;eren afellas, alaz irenni, ttallast tenned sis, (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Tullisin-Asnulfu-.html" rel="directory"&gt;Tullisin - Asnulfu &lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;img src='http://tamazgha.fr/local/cache-vignettes/L70xH50/arton779-0e1e3.jpg?1774403618' class='spip_logo spip_logo_right' width='70' height='50' alt=&#034;&#034; /&gt;
		&lt;div class='rss_chapo'&gt;&lt;p&gt;Talluzit s tenfusit (Tamazight n wedrar n Infusen)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;hr&gt;&lt;br&gt;&lt;center&gt;&lt;b&gt;AMWAN N UCCENEN&lt;/b&gt;&lt;br&gt;
&lt;p&gt;Uccen d awessar yisi ige&#226;mez g thufret nnes, s iseggasen d netta yehrez.&lt;br class='autobr' /&gt;
D igen s wadin n uccanen ileh'rfen, iseqde&#226; tameddurt-is d netta ittazzel deffer tiwji m utcu. Yegic tbuq&#226;et as yeflic negh ccellag llhiwan y tcic sis izmer negh sen. Yessen inilta n ddunyet d dis yila mmuten d netta yeqqim yedder.&lt;br class='autobr' /&gt;
Assu y mgher d ur yezmer ayetc g ddist-is d izmaren n xxul&lt;br class='autobr' /&gt;
rah'en u&#226;eren afellas, alaz irenni, ttallast tenned sis, yeh'cu g thufret weh'des, la mammu yesseni, gher ixsan ttemqaqasen jar tittawin-is alemmi yerni afella-s lhelwas, izerr id ikmel g-izmaren tnegzen zzates, iladdayen-is tseksken d i-ssuggam lemmi igen s wadin n izmaren a yuda jar idarren-is.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D uccen yegic tasbaxt wet yenkidc, yethuffu id ikmel deffer &lt;br class='autobr' /&gt;
adus n wisum, adann-is ttezfen d isinn-is tsetren allemmi an-tyezzu am tadriwin g tekrumt n igen s wadin n izmaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Manis yerni afella-s lhelwas d irah' yuser mallik me&#226;&#226;adc ghers ljuhed bac ay wett af iman-is, yukez belli inilta n xxul u&#226;eren d uccanen llamahud wuh uci u&#226;er d ammi ufinc matta a-tcen tteten g iman nsen.&lt;br class='autobr' /&gt;
Amyu yegged ay neggez afellas igen s wadin n uccanen ileshmen d at yetc gher ammi yeswa aman d ayu s matt ixemmem ay rwel xir-as d ay ali l wedrar, balek ay af thufret ay seqde&#226; dis le&#226;qab n ussan-is.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ggid s wadin n idan hman n amwan yewya abrid g yettem yeggur, y tsettel ab accar bac uzerrentic allemmi yewwed l-wedrar d yufa txujnet tevza lejjaj jar idvaven, amyu yutef ttarjijit teggay dis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Qde&#226;en afellas iseggasen d netta yehcu g wedrar, yuser, tafenzuzt-is tneqqel d id'arren-is qquren s usemmid', yetmita g adin n izmaren la rahen afella-s, ickelt ay af tyardest, ickelt tili temmut d ickelt ay qqim blac.&lt;br class='autobr' /&gt;
Tamettant tqerreb sis, yerni afella-s axetref, ijjujaf s iberkas d izmaren alemmi yehbel s alaz d irah' issufagh&lt;br class='autobr' /&gt;
g ixef-is s thufret d i&#226;egga, i&#226;egga id ikmel.&lt;br class='autobr' /&gt;
D ayu d lhal n tmeddurt ussan gguren, izmaren ttazlen&lt;br class='autobr' /&gt;
d uccanen iwessaren aqqimen &#226;eggan !&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Sassi Dehmani&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="fr">
		<title>Mazigha, tin h'emmlegh</title>
		<link>http://tamazgha.fr/Mazigha-tin-h-emmlegh,826.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/Mazigha-tin-h-emmlegh,826.html</guid>
		<dc:date>2004-05-16T22:00:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Masin</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Mazigha, tin h'emmlegh Wagi d yiwen seg imeddukal-iw i th'uza tedyant unebdu n 1985. Wwint ibulisen gher lh'ebs imi yettekka di tmesbanit d-yed'ran di 20 tuber' 1985 di Dra&#226; Lmizan, tamesbanit i xedmen inelmaden ssuturen di leh'kem a d-id'laq i ymeh'bas n Tmazight d Izerfan n Wemdan. Asmi d-yeffegh umeddakel-agi si lh'ebs di tefsut n 1986, llan wid i yeqqaren aqcic-agi idderwec, a yesxewtir... R'uh'agh z'righ-t-id, inna-yi-d tamacahut n Mazigha, tamazight ih'emmel... Mi yas-sligh i (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Tullisin-Asnulfu-.html" rel="directory"&gt;Tullisin - Asnulfu &lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;h2 class=&#034;spip&#034;&gt; &lt;strong&gt;Mazigha, tin h'emmlegh&lt;/strong&gt; &lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Wagi d yiwen seg imeddukal-iw i th'uza tedyant unebdu n 1985. Wwint ibulisen gher lh'ebs imi yettekka di tmesbanit d-yed'ran di 20 tuber' 1985 di Dra&#226; Lmizan, tamesbanit i xedmen inelmaden ssuturen di leh'kem a d-id'laq i ymeh'bas n Tmazight d Izerfan n Wemdan. Asmi d-yeffegh umeddakel-agi si lh'ebs di tefsut n 1986, llan wid i yeqqaren aqcic-agi idderwec, a yesxewtir... R'uh'agh z'righ-t-id, inna-yi-d tamacahut n Mazigha, tamazight ih'emmel... Mi yas-sligh i tmacahut, ufigh tefka anzi gher taghect nni n Fer'h'at &#8220;Aqcic d u&#226;ett'ar&#8221;, dgha nnigh-as ghef aya. Yenna-yi : xat'i ! D acebbi kan i tt-tcebbad' : timucuha ur mcubant ara akkw ! &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Attih tenfust, init tamughli nnwen !...&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tayri nnegh tefka isegmi. H'emmlegh-tt th'emmel-iyi, acu ar a-d-nernu. Tefka afus-is, fkigh-as afus-iw ; a-d-tettad'sa, a s-ttad'sagh. Tin ukud a rregh axxam ! Nessarem si zik a neddukel, talwit ad tili yid-negh, a tt-id-nedj i tarwa nnegh. Mazigha th'emmel-iyi : iban ghef allen-is matchi arma tenna-t-id. Z'righ d nettat kan i s&#226;igh, d nek kan i tes&#226;a. D atmaten akken i dagh-d-tedja yemmat-negh Dihya d babat-negh Aksel, d babat-negh ameqran Masensen asmi mmuten akken a nidir di liser d yisegh di tmurt nnegh. Weltma-agi teqqim-d ghur-i. D igujilen i nella. Asirem izdegh ulawen : ussan iberkanen ad faken, ad aghegh Mazigha, ad tt-sfer'h'egh, ad teffegh targit gher tilawt, ad ifak fell-agh ddel.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nezdukel ifadden nnegh, nebda a nxeddem. Tamurt tefr'eh' s tarwa-s igujilen, tefka-yasen-d timz'in, irden. Di tzeqqa, ur agh-inghi usemmid', yalci yugar fell-anegh.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yiwwas, attaya tudef-d yiwet n t&#226;et't'art si tmurt n wid ur yettseth'in s l&#226;ar n babat-sen, a tetteddu, tettettar (negh tetmetra akken qqaren kra !). Tghad'-iyi, ffghegh ad as-muddegh cwit' n inighman, n zzit uzemmur, awren n yirden, sin ijeqdur'en... &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tamet't'ut, ayen deg i muqlegh deg wallen-is, bghigh a tt-d'erqegh ssyen. Maca awal ur t-id-nnigh : tezwar tewwet-iyi-d s lh'erz s idmaren, tughal ta&#226;lleq-iyi-t-id gher temger't'-iw. Seg imiren, ur z'righ anda ddigh, wala amek lligh, wala d acu i lligh, ughalegh ttmeslayegh tutlayt matchi inu.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tamet't'ut nni tekcem axxam-iw, tccemt-iyi ger lghaci nek ur faqegh. Terra Mazigha d taklit fell-as, Mazigha ad tekrez, tezre&#226;, temger, tesserwet, tez'd' ; mi yewwa seg-s ur tettett. Tin nnid'en, Mazigha tughal s adaynin, tettd'eggir fell-as temghart-nni ighighden akken rghan. Mi kkregh a d-net'qegh amzun d takmamt i yughalen i yimi-w, ur zmiregh ad sughegh : awal yegguma a d-yali di tgerjumt. A yir ussan melmi a tfakem !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yiwen yid' akken, tcegge&#226;-iyi tgezzant-nni tenna-k : &#8220;Err ghef ayla-k ! lxweggan kecmen-d gher-s, wwd'en-d s aseqqif...&#8221; Fghegh ihi s imnekcamen-nni a ten-ssufghegh si tmurt-iw, ur s-nnigh ad ffghen armi qrib ifuk cit' ufud-nni d-yeqqimen si tegrawliwin yezrin asmi d-kecmen wid yellan akin i Wegrakal gher Tmazgha. Nedfen-d akk ideddyen-iw.&lt;br class='autobr' /&gt;
Mazal cit' ad yali wass, nnigh-as tura dayen ifukk umennugh ad ughalegh s axxam. Deg webrid, t&#226;erq-iyi tmeslayt-nni n tgezzant, mmektagh-d tutlayt n imarawen. A leh'h'ugh : ayen deg i yi-tefka tewwurt, ghligh deg agens, idim yettquddur seg-i.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tagezzant akken twala a ttmettategh teffegh s azniq a tettsughu tessawal i watmaten-is anda ma llan a d-asen ad zedghen axxam.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mazigha teghli-d fell-i a tettru, imet't'awen ad tqudduren ghef udem-iw am tmeddelwit. H'ulfagh i tcenfirin-is yerghan ghef teksumt-iw. Ah ! xersum d snat tmiqa.Mazal Mazigha tettru nek ttakigh-d cwit' cwit'. Mazigha, imet't'i-yis yughal d isefra, d timucuha, d amezruy. Attaya de&#226;wessu nni tekcem-d, t&#226;edda a tt-tekkat arama a ttazalen seg-s idammen, mlalen d wid yemmaren seg-i, uzzlen d ih'emmalen. Tagezzant tezzugher-anegh s adaynin h'ala yiwen usfaylu i yes&#226;a, si cit' n tafat d-ikecmen seg-s, nettwali deg uh'emmal n idammen amek yebd'a d tiregwa. Tamurt-nnegh ukk tughal d tazeggaght. Bdan ijeddjigen iwraghen a d-ttemghayen, idammen ttazzalen kettchmen ula s iz'ekwan n ibabaten-nnegh : wid nghan imawlan n tgezzant. Idim yekcem tinet'lin n imarawen yemmuten akken ad agh-tt-id-h'arr'en asmi ttgallan &#034;Tamazgha n Imazighen&#034;, nnsen yiwen ur asen-tt-itekkes ! Urzen-anegh s ssnasel nek d tin h'emmlegh, di tillas nni nwala tawlellest tebgha ad teddj amkan i tafat, tillas ad ftutsent. Nwala it'ij mi d-yenqer, tafat-is tiwed'-agh-d. Zzigh gher Mazigha yellan mazal-tt ghef yedmaren-iw, muqlegh-tt, h'ulfagh d azghal nni i yi-d-tefka i yi-d-yessakin. H'ulfagh zemregh ad beddegh, maca mi kkergh a jebbdegh di ssnasel ugint ad qqarsent. Ghas akken ttwarzegh, nnd'egh-d afus-iw i tin h'emmlegh, nettat daghen tenned'-d afus-is i tiddi-yiw. Nezdukel ifadden-nnegh, bdant ssnasel a ttenququlent. Tafat a tettnerni, Mazigha tewwi-d asefru dayen ur wwint tezmamin. Tazwara-yis d asirem :&lt;br&gt;
&#034;Nettruz'u, ur nkennu&lt;br&gt;
Tilelli a tt-nemmager&lt;br&gt;
Tafat gher-s a neddu&lt;br&gt;
S wayen nes&#226;a a nekker...&#034;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ass-a, h's'igh awway i yi-th'emmel Mazigha, dayen ur zmiregh ad ktilegh : d nettat i yi-d-yerran gher tudert mi wwd'egh gher tizi n tmettant. Nejbed ssnasel nquqlent, mazal cit' ad rrz'ent, di tallit a d-iteddun a d-ttwakksent. I&#226;ett'aren ad ffghen axxam akd tmurt-nnegh, inagh ur tufid' win i yasen-yessekran. Seh'h'ren-iyi ad ughalegh d yiwen nnsen ad amnegh s wayen ur nelli d tilawt, ad idiregh s wesweghwegh n tgerfiwin. Urzen-iyi, yerna qqaren i ye&#226;ciren &#034;ur yettwarez, ur yelli&#034; ! a yi-tth'ettimen akken ur ttamnegh s wayen i z'rant wallen. Ssnasel i yi-cudden, abrid-agi ur ttamnegh ara acku asirem yezdegh ul-iw !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yiwwas, a neffegh gher tafat-ina a ttwaligh a d-tekcem si ccqayeq. Tamazgha, tamurt-nnegh ad idiregh nek d weltma Tamazight akud lligh. Ad iz'iden wussan-nni acku imal ihegga-yagh-d tament, talwit, tayri d tudert igerrzen. Deg imal, targit a tt-nerr d tilawt, nek d Tmazight s ifadden n tdukli-nnegh.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h2 class=&#034;spip&#034;&gt;Sa&#239;d n At Chemakh&lt;/h2&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="fr">
		<title>Tamacahut n Uqebbab</title>
		<link>http://tamazgha.fr/Tamacahut-n-Uqebbab,693.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/Tamacahut-n-Uqebbab,693.html</guid>
		<dc:date>2004-04-28T23:14:58Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Taledya</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Macahu, tellemcahu. Ad teghzif amm ugatu. &lt;br class='autobr' /&gt;
Herd'en-d yitsen inegmaren izem. Irwel, ikcem s yiwet tiz'gi. T'faren anaghiz-nnes ar t-ttnadan, ur t-ufin. &lt;br class='autobr' /&gt;
Izem, netta yekka inger isekwla allig nn-ibedda ghif yiwen uqebbab irez'z'an kra n iqwba, ar isskar tigejda. &lt;br class='autobr' /&gt;
Inna-yas yizem : &#034;Tanemmirt-nnek, mek illa ma g i-tteffred ad ur i-nghin yitsen inegmaren, ha-ten-inn kkan-d d'ari !&#034; Irz'em uqebbab yiwen uclif, isekcem-t degs, irar-as tassast yaghul s twuri-nnes. &lt;br class='autobr' /&gt;
Imik, han inegmaren uwd'en-d (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Tullisin-Asnulfu-.html" rel="directory"&gt;Tullisin - Asnulfu &lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;img src='http://tamazgha.fr/local/cache-vignettes/L95xH64/arton693-49e8c.jpg?1774403618' class='spip_logo spip_logo_right' width='95' height='64' alt=&#034;&#034; /&gt;
		&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Macahu, tellemcahu. Ad teghzif amm ugatu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herd'en-d yitsen inegmaren izem. Irwel, ikcem s yiwet tiz'gi. T'faren anaghiz-nnes ar t-ttnadan, ur t-ufin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Izem, netta yekka inger isekwla allig nn-ibedda ghif yiwen uqebbab irez'z'an kra n iqwba, ar isskar tigejda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yizem : &#034;Tanemmirt-nnek, mek illa ma g i-tteffred ad ur i-nghin yitsen inegmaren, ha-ten-inn kkan-d d'ari !&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Irz'em uqebbab yiwen uclif, isekcem-t degs, irar-as tassast yaghul s twuri-nnes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Imik, han inegmaren uwd'en-d s ghures, yenna-yas yiwen degsen : &#034;Mayed ides tgid ay aterras ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irura-asen, inna-yasen : &#034;Ur illi ughilif ! Tanemmirt-nnun !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nnan-as digh : &#034;Akud nna tellid da, is ur ak-d-yagh yiwen waywal da, ikkad az'ey-a ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yasen uqebbab : &#034;Uhu ! Dghi ayd sellagh i kra n ummer'xwec d'art ixlijen nnagh, maca ayenna yawen-nnigh skareksegh mek iga izem negh awtul.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ddan inegmaren iberdan-nnsen, ar seksiwen s tseggwin is ur ttafan anaghiz n yizem. Ur t-ufin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ayenna aggugen, isrey-as uqebbab imi i weclif. Iffegh-d waywal, inna-yas i wergaz : &#034;Tessned is i-yengha laz', maca mani g ttafagh kra ttettegh amm keyyin ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas uqebbab : &#034;Ah a ya wa ! Tettud akw amesku digek gigh ? Ghas dghi ayd k- jjenjemgh. Mer idd i nekkin is-nn-tellid ger ifassen-nnsen !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yizem : &#034;Walu, nigh-ak, ghas ini ayenna trid, aghz'az' ad ig ili-nnek.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas urgaz : &#034;Waxxa, maca ad ak-cerd'egh !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iqbel yizem tikti-nnes, inna-yas : &#034;Mayed ghurek ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas urgaz : &#034;Ad nsesten krad' inigan, ayenna s ggran akw ad ittug neg-t.&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Ddan g ubrid, afen-nn agmar ar ikessa g yiwet tmerdult, sestenen-t, inna-yasen :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&#034;Ghez'z'-t ay izem, ghez'z' anekkar' n umesku'. Mecta ayd as-gigh allig wessiregh, iger-iss-i g umerdul-a.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zrin agmar, afen aydi igna ddaw yiwet tasaft, sfafan-t-id g tguni-nnes. Nnan-as mayed as-yaghen, inna-yasen : &#034;Unnagh, ghas mek illa mayed as-ttegged ad ur-ti ttiz'iregh, ad ur as-ttwed'd'ar walu. Ay ayd ides munegh s tegmert ! Ay ayd as-ksigh ! Ay ayd as matregh axam.!Ar ttettegh ghas igaluzen. Iddegh i-yannay kkawegh, ur yad da d-isiggir z'ari. Ghez'z'-t ayd igen awal !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T'faren abrid ar yiwen uferrugh. Immecteg kra inger wafriwen illan ddaw isekwla. Zgan ad z&#8216;ren mayed illan, zzigh hat innsi. Sbedden-t ad t sestenen. Inna-yasen : &#034;Is tessnem aferru n tmukrist-nnun, ur nn-illi ar adghar g temgam tigi tamezwarut. Dinnagh ag ghuri mayed ttinigh. Mek tram a-naghul, hat ayennagh ayd inmen.&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aghulen s ad'ghar g irez'z'a uqebbab iqwba. Ayenna nn-lekmen, inna-yasen yinnsi : &#034;Iwa, dghi, alsat-i-d i mayed tgam seg tizwuri !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yinnsi i yizem : &#034;Mayed tgid iddegh k-id-herd'en inegmaren ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irura-yas nwis ikcem aclif. Irz'em-as-t uqebbab, iqqen ghifes. Ind'u-d yinnsi, inna-yas i wergaz : &#034;Mas tteqqeld a war ighef ? Mani tacaqurt-nnek ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Izuh'-tt-d, yagh-nn ar iss ikkat izem allig-t iga d iberyan. Ayenna ismed, inna-yas i yinnsi :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&#034;Dghi g tefra ta, righ-k d imensi-nu nekkin d warraw-inu !&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Inna-yas yinnsi : &#034; Tzegled g wawal-nnek ! Tettud idd nekkin a k-isxusmen ?&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zund ur as isella , yasi-t-id ad ur irwel. Inna-yas yinnsi : &#034;Ufla n tawda ! Maca tessned mar ad ur i tegraz', ghuri icicawen-inu d tewtemt, dduyagh-nn ad ten-inn-nasey i ayt walmessi-nnek is ur ttyawanem !&#034;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Isares-t s akal, ar tteddun. Issawi-t yinnsi ar axbu n tfighra tad'erghalt. Ikcem z'ars, ar as-itteggwer s isennanen-nnes allig tergha, irz'em-as-d, inna-yas i uqebbab : &#034;T't'ef, han amezwaru yedda-nn !&#034;&lt;br class='autobr' /&gt;
Igra-d uqebbab afus tewt-t g ud'ad, immet g ud'ghar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yenna-yas yinnsi : &#034;Unna yettettun amesku imki ayd as-igan !&#034; Ismed abrid sghur warraw-nnes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&#034;Zrigh-tt-enn-g tagat, aghulegh-d g talwit. Ar kwen-kkategh s ighsan, ar i-tekkatem s teglay.&#034;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Irura-tt-d gher tirra : &lt;b&gt;DERWIC &#194;umar'&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;i&gt;Igwelmimen, ahad 22/4/1992&lt;/i&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;hr&gt;&lt;br&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Amawal n tmacahut&lt;/b&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hred' : &lt;i&gt;poursuivre&lt;/i&gt; &lt;br&gt;
Inegmaren : &lt;i&gt;chasseurs&lt;/i&gt; &lt;br&gt;
Anaghiz : &lt;i&gt;trace&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aqebbab : &lt;i&gt;b&#251;cheron&lt;/i&gt; &lt;br&gt;
Iqwba : &lt;i&gt;troncs&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Yitsen : &lt;i&gt;quelques (masc.)&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
D'ari : &lt;i&gt;derri&#232;re moi&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aclif : &lt;i&gt;gros sac&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aywal : &lt;i&gt;animal, b&#234;te&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Az'ey-a : &lt;i&gt;ce c&#244;t&#233;&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aggug : &lt;i&gt;s'&#233;loigner&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Srey : &lt;i&gt;d&#233;nouer&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Amesku : &lt;i&gt;le bien&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Sesten : &lt;i&gt;interroger&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Agmar : &lt;i&gt;cheval&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Tamerdult : &lt;i&gt;terrain, place&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Amerdul : (lexla) &lt;i&gt;dehors&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Mecta : &lt;i&gt;combien&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Sfafa : &lt;i&gt;&#233;veiller&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Unnagh : &lt;i&gt;celui-l&#224;&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Mater : &lt;i&gt;garder&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Aferrugh : &lt;i&gt;virage, courbe&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Adghar : (amkan) &lt;i&gt;place&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Tigi : &lt;i&gt;action&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Nd'ew : &lt;i&gt;sauter, intervenir&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Iberyan : &lt;i&gt;morceaux&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Smed : (kemmel) &lt;i&gt;terminer&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Sxusem : &lt;i&gt;sauver&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Asey : &lt;i&gt;prendre&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Icicawen : &lt;i&gt;petits&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Almessi : &lt;i&gt;foyer&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Axbu : &lt;i&gt;trou&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
Tagat : &lt;i&gt;le mal&lt;/i&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="fr">
		<title>T'maa i nghan amghar</title>
		<link>http://tamazgha.fr/T-maa-i-nghan-amghar,657.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/T-maa-i-nghan-amghar,657.html</guid>
		<dc:date>2004-04-14T23:29:10Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Masin</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Aselway n tmurt izer&#226;en adrim kra yekka usegg&#176;as di yal tamnat' n tmurt ansi yaada, ised'me&#226; maci d kra. Ula di tmurt n leqbayel sligh qaren-as : &#8220;ar melmi ara tkemmel akka. Laar'ac bb&#176;in-agh ar wesyax. Ugin tufrint (lvot'), dgha ulac acu id is'uh'en tamurt n leqbayel. Timnad'in nnid'en n tmurt fur's'ent. Sidi aselway igh&#176;zzif ufus-is ar wid it-id imugren s tiz'et' n yiles.&#8221; &lt;br class='autobr' /&gt; Isertiyen kercen aqendur' ad ttekin di tufrint amer ahat a ten-id is'ah' kra. Nesla i isertiyen qaren i (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Tullisin-Asnulfu-.html" rel="directory"&gt;Tullisin - Asnulfu &lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Aselway n tmurt izer&#226;en adrim kra yekka usegg&#176;as di yal tamnat' n tmurt ansi yaada, ised'me&#226; maci d kra. Ula di tmurt n leqbayel sligh qaren-as : &#8220;ar melmi ara tkemmel akka. Laar'ac bb&#176;in-agh ar wesyax. Ugin tufrint (lvot'), dgha ulac acu id is'uh'en tamurt n leqbayel. Timnad'in nnid'en n tmurt fur's'ent. Sidi aselway igh&#176;zzif ufus-is ar wid it-id imugren s tiz'et' n yiles.&#8221; &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; Isertiyen kercen aqendur' ad ttekin di tufrint amer ahat a ten-id is'ah' kra. Nesla i isertiyen qaren i yemdanen &#8220;A wen-d nawi tugdut d tlelli. A nekkes tamh'eqr'anit.&#8221; Z'ran akw medden d winna illan ara yughalen, acu llan wid iskaddben ula d iman nnsen. Amer ahat ....?&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ihi t'ma&#226; ingha amghar igla s lwacul. &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nnigh-as kan amer ahat a nwali amek ted'ra di Sbenyul. Akka i d agdud ! &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nnigh-as kan amer ahat tikelt-a a-d-ifriren wid ara iqedcen aff tmurt. Awah ! Zigh mazal d tamurt ara iqdcen fell-asen. Inna-yi-d yiwen di tmurt &#8220; Tidett kan, lufan agh-fken talwit a-d-rren awal d udabu i wegdud, a neqqen allen nnegh, ayen bghun refden-t ukren-t&#8221; Akka i d nneya ! Iz'id a dda ameh'duq rnu-d cit'uh'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;Rabeh'&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>



</channel>

</rss>
