<?xml
version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" 
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
>

<channel xml:lang="fr">
	<title>TAMAZGHA </title>
	<link>https://tamazgha.fr/</link>
	
	<language>fr</language>
	<generator>SPIP - www.spip.net</generator>
	<atom:link href="http://tamazgha.fr/spip.php?id_rubrique=174&amp;page=backend" rel="self" type="application/rss+xml" />

	<image>
		<title>TAMAZGHA </title>
		<url>http://tamazgha.fr/local/cache-vignettes/L144xH63/logo-site-f2488.png?1774389839</url>
		<link>https://tamazgha.fr/</link>
		<height>63</height>
		<width>144</width>
	</image>



<item xml:lang="fr">
		<title>Tamacahut n Fer't'as</title>
		<link>http://tamazgha.fr/Tamacahut-n-Fer-t-as,922.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/Tamacahut-n-Fer-t-as,922.html</guid>
		<dc:date>2004-08-08T22:00:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Masin</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;LLan sin d atmaten, yiwen yes&#226;a aqcic, wayd' ur yes&#226;i ara. Win yes&#226;an aqcic yemmut. Yedjja-yas-d a&#226;ejmi yakw d tmegh'elt. &lt;br class='autobr' /&gt;
Aqcic nni, ism-is Fer't'as. Ar ikess weqcic nni izgaren n &#226;emmi-s yakw d u&#226;ejmi nni ines. Mi yebbwed' gher lexla, a&#226;ejmi a t-yawi ad yetch ; izgarn nni n &#226;emmi-s a ten-yawi gher lKuri. &lt;br class='autobr' /&gt;
Ass nni, d'e&#226;fen yezgaren n &#226;emmi-s ; a&#226;ejmi nni ines yer'wa. Yenna-yas &#226;emmi-s : &lt;br class='autobr' /&gt; -	A Fer't'as, ayn akka ? Azekka, d nekk ara yeksen. &lt;br class='autobr' /&gt; Yughal akenni yebbwed' gher lexla, a&#226;ejmi (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Tinfusin-.html" rel="directory"&gt;Tinfusin&lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;LLan sin d atmaten, yiwen yes&#226;a aqcic, wayd' ur yes&#226;i ara. Win yes&#226;an aqcic yemmut. Yedjja-yas-d a&#226;ejmi yakw d tmegh'elt.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Aqcic nni, ism-is Fer't'as. Ar ikess weqcic nni izgaren n &#226;emmi-s yakw d u&#226;ejmi nni ines. Mi yebbwed' gher lexla, a&#226;ejmi a t-yawi ad yetch ; izgarn nni n &#226;emmi-s a ten-yawi gher lKuri.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ass nni, d'e&#226;fen yezgaren n &#226;emmi-s ; a&#226;ejmi nni ines yer'wa. Yenna-yas &#226;emmi-s : &lt;br&gt; -	A Fer't'as, ayn akka ? Azekka, d nekk ara yeksen.
&lt;br&gt;
Yughal akenni yebbwed' gher lexla, a&#226;ejmi yebbwed' s anda ytett leh'cic ; izgaren r'uh'en gher lkuri. Yenna-yas : Yah ! Wamma akka i yi-txeddmed' !&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Yughal yessams-as akal azeggwagh i w&#226;ejmi. Ir'uh'-ed &#226;emmi-s s axxam, yenna-yas : &lt;br&gt; - A Fer't'as, a&#226;ejmi inek ir'uh' !&lt;br&gt;
Fer't'as yeddm-ed tamegh'elt n baba-s, r'uh'n ad d-nadin. Akkn i ywala &#226;emmi-s a&#226;ejmi nni, yenna-yas :&lt;br&gt; - Ah a Fer't'as, hayt yilef !&lt;br&gt;
Fer't'as yeddem tamegh'elt, yengha-t. Akkenni yebbwed', yufa d a&#226;ejmi nni ines i yemmuten. Yenna-yas :&lt;br&gt; -	TKellexd'-iyi a &#226;emmi. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Yughal yebbwi-d ah'edduf-ines ; yughal yedjja-t almi ifuh', yenna-yas : A t-awigh a t-zzenzegh.&lt;br&gt;
Akkn i t-yebbwi id'eggr-it. Ir'uh' gher ssuq. Yughal yufa sin ; yiwen la yh'esseb idrimn i wayed'. Yughal Fer't'as yes&#226;a &#226;ecr'a sur'di di ldjib-is : id'eggr'-iten gher win yes&#226;an is'urdiyen deg ciwi-s. Yughal yettsughu di-ssuq, yenna-yas :&lt;br&gt; - Ahyaw, ay irgazen ! Wigi ukern-iyi ayla n baba !&lt;br&gt;
R'uh'en-d yergazn nnan-as :&lt;br&gt; - Fket ayla-s n bab-is.&lt;br&gt;
Nnan-asn i-yergazn nni :&lt;br&gt; - Ala ! Wigi nnegh.&lt;br&gt;
Yenna-yasen Fer't'as :&lt;br class='autobr' /&gt; - Ma tufam xemsin n teryalin d &#226;ecr'a sur'di swa-swa, inu ; ma ulac, ma&#231;&#231;i inu.&lt;br&gt;
Ughalen yergazn nni h'esben idrimn nni, ufan xemsin n teryalin d &#226;ecr'a s'urdi swa-swa. Nnan-asen :&lt;br&gt; - Fekt-as is'urdiyn-is bessif.&lt;br&gt;
Fkan-as is'urdiyn I Fer't'as. Ir'uh'-d gher &#226;emmi-s yenna-yas :&lt;br&gt; -	A Fer't'as, ma zligh-ten, yezgarn-iw, ach'al a yi-d-awin ? &lt;br&gt; Yenna-yas Fer't'as :&lt;br&gt; - Ma fuh'en mlih' igwelman, a k-d-awin meyya teryalin.&lt;br&gt;
Yughal yezla-ten. Yedjja ich'eddufn nni almi fuh'en mlih' mlih'. Yenna-yas :&lt;br&gt; - Tura, a &#226;emmi, awi-ten gher essuq ad nzen.&lt;br&gt;
y ughal yebbwi-ten &#226;emmi-s. Akken yebbwed' gher essuq, yewt-it umekkas s t&#226;ekkazt, yenna-yas :&lt;br&gt; - Ayen d-tebbwid' wigi ifuh'en ? Akkn ad tesfuh'ed' yakw ssuq ?&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
R'uh'en-d wwten merr'a s t&#226;ewzin. Yughal ir'uh'-ed s axxam. Akken d-yebbwed' s axxam, yenna-yasen :&lt;br&gt; -	LLit-en tabburt. &lt;br&gt; Tenna-yas tmett'ut-is :&lt;br&gt; -	Ma at'as i ten-tezzenzed' ? &lt;br&gt; Yenna-yas :&lt;br&gt; - SSut-iyi-d ... ssut-iyi-d !&lt;br&gt;
Yenna-yas Fer't'as i-tmett'ut :&lt;br&gt; - SSut-as-d ... At'as is'urdiyn i d-yebbwi !&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Akken d azekka nni ss'beh', yenna-yas &#226;emmi-s : Ad d'eggregh Fer't'as gher lebh'er !...&lt;br&gt;
YughaI yenna-yas &#226;emmi-s :&lt;br&gt; - Elh'u, a Fer't'as !&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Yughal la lehh'un ; Fer't'as yezwar &#226;emmi-s : yufa-n&lt;br class='autobr' /&gt;
yiwen weqcic yeksa ulli at'as. Yughal la yettru Fer't'as.&lt;br class='autobr' /&gt;
Yenna-yas weqcic nni :&lt;br&gt; - Aygher la tettrud', a Fer't'as ?&lt;br&gt;
Yenna-yas Fer't'as :&lt;br&gt; - Axat'er yenna-yi-d &#226;emmi : Elh', a k-d-agheghy at'aksi ass-a, ad trekbed' deg-s ass-a. Nekkini ugadegh...&lt;br&gt;
Yenna-yas weqcic nni :&lt;br&gt; - Eyya, ks-iyi, nekkini ad r'uh'egh degg bdil-ik.&lt;br&gt;
Yenna-yas Fer't'as :&lt;br&gt; - Ax aber'nus-iw : mi ara tawd'ed' s iri n lebh'er', qqim, exdem akka i wber'nus, ghumm udm-ik.&lt;br&gt;
Yugha1 akken yebbwed' umeksa nni gher yiri n lebh'er', ighumm udm-is. Yughal, akken d-yebbwed' &#226;emmi-s, ighill d Fer't'as : id'eggr-it gher lebh'er'.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Almi d tameddit, inehr'-ed lmal nni s axxam n &#226;emmi-s, yin-as :&lt;br&gt; -	Lli-yi-n tabburt !&lt;br&gt;
Yenna-yas &#226;emmi-s :&lt;br&gt; - Yughal-ed wemcum nni !&lt;br&gt;
Akken d-yelli tabburt &#226;emmi-s, yewhem, yenna-yas :&lt;br&gt; -	Ansi i d-tebbwid' lmal-agi ? &lt;br class='autobr' /&gt;
Yenna-yas :&lt;br&gt; - Si-lebh'er' ! Limmr i yi td'eggred' gher tlemmast tili a d-awigh timeqranin ...&lt;br&gt;
Yenna-yas &#226;emmi-s i Fer't'as :&lt;br&gt; - A nr'uh' azekka-, a tn-id-naw1 i merr'a.&lt;br&gt;
Yenna-yas :&lt;br&gt; - Elh'u !&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Akken d azekka nni ss'beh', r'uh'en merr'a at wexxam. Bbwd'en gher lebh'er'. Yenna-yasen Fer't'as :&lt;br&gt; - A &#226;emmi, d'egger' taqjunt, a d-tawi lmal ! (&#226;laxat'er' ttett Fer't'as).&lt;br&gt;
Yeqqim d'eggr'en taqjunt nni a d-tawi lmal. Ur d-tughal ara. Yenna-yas &#226;emmi-s :&lt;br&gt; - Ayn akka ur d-tuyal ara a Fer't'as ?&lt;br&gt;
Yenna-yas :&lt;br&gt; - Axat'er' ttett lmal, ttess ayefki : d'egger' tamett'ut-ik, akkn a d-r'uh'en.&lt;br&gt;
Id'egger' tamett'ut-is, ur d-tughal ara. Dgha yughal yenna-yas :&lt;br&gt; - A Fer't'as, ayn akka ur d-tughal ara ?&lt;br&gt;
Yenna-yas :&lt;br&gt; -	Kemmel ke&#231;&#231;ini ! &lt;br&gt;
Yenna-yas :&lt;br&gt; - Yah, wamma ad tkellxed' fell-i ?&lt;br&gt;
Dgha irewl-ed Fer't'as, iteb&#226;-it-id &#226;emmi-s. Dgha yett'f-it, yeqqn-it di-lghaba n lewh'uc.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Akken yeqqim Fer't'as, iwala yiwen wemghar ; dgha yeqqar-as :&lt;br&gt; - Lh'emdu lleh, a r'ebbi, s&#226;igh arrac yelhan.&lt;br&gt;
Yenna-yas wemghar enni :&lt;br&gt; - Ayn akka ? Yenna-yas Fer't'as :&lt;br&gt; -	Axat'er' id'elli d amghar ; eqqnen-iyi dagi, ass-agi ughalegh d ilemz'i. &lt;br&gt; Yenna-yas wemghar nni :&lt;br&gt; -	Eyya, ad ak-serrh'egh akkenni ad ughalegh s amkan-ik, ad ughalegh d ilemz'i. &lt;br&gt; Yenna-yas :&lt;br&gt; - Ala ! Ma ulac ad iyi-wwten warraw-iw !&lt;br&gt;
Yenna-yas wemghar enni :&lt;br&gt; - QQn-iyi kan : ur k-kkatn ara.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Yughal Fertas yeqqn amghar nni degg mkan-is.&lt;br&gt;
Dgha iruh'-ed, yebbwi-d aserdun enni yakk d yedrimen. Akken d-yebbwed' s axxam, bd'an netta d &#226;emmi-s nni. Mkul yiwen deg wexxam-is.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;i&gt;At-Yanni &lt;br&gt; (Retranscrit en 1954)&lt;br&gt; &lt;b&gt;R. K&#233;r&#233;nal&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;br /&gt;&lt;span class=&#034;spip-puce ltr&#034;&gt;&lt;b&gt;&#8211;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt; &lt;a href='http://tamazgha.fr/Teigneux,923.html' class=&#034;spip_in&#034;&gt;S tefr'ansist / Traduction fran&#231;aise&lt;/a&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		&lt;hr /&gt;
		&lt;div &lt;div class='rss_ps'&gt;&lt;p&gt;Tir&#233; de :&lt;br&gt;
J. M. Dallet, Contes kabyles in&#233;dits (Kabylie du Djurdjura), Troisi&#232;me s&#233;rie, Fichier de Documentation Berb&#232;re, Fort-National, 1970.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="fr">
		<title>Bamh'emmed (Insi) d unegmar</title>
		<link>http://tamazgha.fr/Bamh-emmed-Insi-d-unegmar,836.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/Bamh-emmed-Insi-d-unegmar,836.html</guid>
		<dc:date>2004-07-27T22:00:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Masin</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;Illa yizem ar ittawegh g tagant, imik inegh-t irifi, d uzal irgha. Ar d-ittazzai yaf-d yan umda yetkaren s waman. Netta ur ixemmim, mud nnes aman, ind'ew, ddun-as (kecmen-as) id'arren g talaxt (tallaght) ar admer (idmaren). Ar issa, ar issa allig ibzegf(yuff), ig ad d-iffegh ttemren (ttwatt'fen)-as-nn id'arren g walud'. &lt;br class='autobr' /&gt; Yusa-d (yucka-d) yan unegmar iran ad itkur tayedditt nnes g umda-nnagh, yaf-nn izem ittemra (irtem). Inna-yas yizem : Ay argaz ighudan ! kkes-i-nn g tmara-ya ! &lt;br class='autobr' /&gt; Inna-yas (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Tixudas-n-Inisi-.html" rel="directory"&gt;Tixudas n Inisi&lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;Illa yizem ar ittawegh g tagant, imik inegh-t irifi, d uzal irgha. Ar d-ittazzai yaf-d yan umda yetkaren s waman. Netta ur ixemmim, mud nnes aman, ind'ew, ddun-as (kecmen-as) id'arren g talaxt (tallaght) ar admer (idmaren). Ar issa, ar issa allig ibzegf(yuff), ig ad d-iffegh ttemren (ttwatt'fen)-as-nn id'arren g walud'.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yusa-d (yucka-d) yan unegmar iran ad itkur tayedditt nnes g umda-nnagh, yaf-nn izem ittemra (irtem). Inna-yas yizem : Ay argaz ighudan ! kkes-i-nn g tmara-ya !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas unegmar : idd a k-id-kksegh tetced-i ! ? Adghar nnek ayennagh ! Ggawer diges !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iggall-as yizem ur t-ittetca (icetta). Yagh-nn urgaz, ar t-id-inezzegh g ucebbud' (temghilt) allig t-id-issufegh i walud'. Munen ar tteddun g ubrid ; Yaghui yizem inna-yas : Ahya ! Diddagh g da yi-d-tnezzghed tessenghid-i acebbud' ! Dghi, walu ghas a k-tcegh !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas urgaz : Aha ya wa ! tettud tagallit i-teggullid ? Nekkin, taghufi ag k-id-ssafghegh ! Day, nekk ayed izeglen !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yizem : Tamessumant ak-tteggagh, a nezrey ghef krad' n inigan (inagan), ad asen-inigh : Mayed awen-d-yaghen g ufgan-a ? Ayenna nnan neg-t.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zrin ghef iyyis awessar, seqsan-t, inna-yasen : Afgan ur degs ghas takendawt ! Ar i-yesmerrat allig wessiregh iger-issi, day, ghezz-t !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uwd'en-nn iydi aderghal, inna-yas awd netta imkinna yasen-inna iyyis. Ddan, afen-nn Bamhemmed, inna-yasen : Ur da tt-ferrugh ar adghar g ttuga (ttwassker) !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gan-as s tenbat, aghulen ar adghar nna g nn-yufa wnegmar izem. Inna-yas yinnsi i yizem : Ales-as imkilligh tgid g tizwuri (tamezwarut) !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yasi-tt-d yizem s trewla, ind'ew s amda, ddun-as id'arren g talaxt ar admer. Inna-yas Bamhemmed i yizem : Iwa, kkes-d ighefnnek !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yizem : Ur ghiyegh ! Ur zd'aregh !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas : Ur k-id-inezzegh unegmar ula yessengha-yak Acebbud' nnek ula tetcid-t. Ddun zrin-t-inn g walud'.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Imd'erra-d (Yad'u-d) urgaz s Bamh'emmed, inna-yas : Anegmar ayed gigh ! Yuwi-k-id wakud ay innsi i ymensi-nu !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas : Ahya ! Tettud y ad idd(izd) nekkin ayed ak-d-iruran tudert ? Dghik (Ghila) ayed k-id-kksegh i yizem ad ur k-itc !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas urgaz : Walu ! A k-awigh i warraw-inu ! A k-awigh i warraw-inu !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yinnsi : Matta llan ghurek warraw !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas unegmar : Ih ! Ghuri sin wazzanen d tmettut !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas yinnsi : Awd (ula) nekkin, sin icicawen ayed ghuri nitni d tinnsit. Dghi, dduyagh ad agh-nn akw tawid, ula magheften-zrigh ad gen igujilen (igigilen) !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; Yuwi-t yinnsi s axbu (aqwji) (ifri) n y an bexxu (murran) g ifaghriwen, inna-yas i wergaz : Ig ak-nnigh amez tgerd-d agewwai nnek ad ur ak-nbuccden !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yagh-ak-nn yinnsi ghefuyennagh n if&#238;gher ar t-itteqqes s tsennanin (texialin) unes allig t-issergha, ar iskukkuy, inna-yas-d i wnegmar : Han amezwam yedda-nn ! Amez ! Tt'ef !&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Netta yegra-nn ifassen ad yamez ayenna mi yghal idd acicaw n yinnsi iwet-t if&#238;gher-nnagh isgher-t g udghar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inna-yas Bamhemmed : Unna (Walli) yettettun aaliz aya ayed as-igan (yusan) !&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;a href='http://tamazgha.fr/Le-herisson-et-le-chasseur,837.html' class=&#034;spip_in&#034;&gt;R&#233;sum&#233; du conte en fran&#231;ais&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		&lt;hr /&gt;
		&lt;div &lt;div class='rss_ps'&gt;&lt;p&gt;Ad'ris-a ittwakkes seg :&lt;br&gt;
&#8220;Contes Berb&#232;res&#8221;, recueillis par Ag Wawelkaz, Volubilis, Bruxelles, 2004.&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="fr">
		<title>Le h&#233;risson et le chasseur</title>
		<link>http://tamazgha.fr/Le-herisson-et-le-chasseur,837.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/Le-herisson-et-le-chasseur,837.html</guid>
		<dc:date>2004-06-26T22:00:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Masin</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;R&#233;sum&#233; de Bamh'emmed (Insi) d unegmar
&lt;br class='autobr' /&gt;
Un lion assoiff&#233; se trouva enlis&#233; dans la boue d'une mare. Un chasseur accepta de l'en tirer, &#224; condition qu'il ne lui fasse pas de mal par la suite. Une fois sorti de la boue, le lion renia sa promesse. Heureusement, un sage h&#233;risson vint les s&#233;parer en repoussant le lion dans la boue. &lt;br class='autobr' /&gt;
Le chasseur, ayant retrouv&#233; sa libert&#233;, voulut manger le h&#233;risson pour son d&#238;ner. &lt;br class='autobr' /&gt;
Comment le h&#233;risson va-t-il &#233;viter sa mort ?&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Traductions-Resumes-.html" rel="directory"&gt;Traductions - R&#233;sum&#233;s&lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;&lt;a href='http://tamazgha.fr/Bamh-emmed-Insi-d-unegmar,836.html' class=&#034;spip_in&#034;&gt;R&#233;sum&#233; de Bamh'emmed (Insi) d unegmar&lt;/a&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Un lion assoiff&#233; se trouva enlis&#233; dans la boue d'une mare. Un chasseur accepta de l'en tirer, &#224; condition qu'il ne lui fasse pas de mal par la suite. Une fois sorti de la boue, le lion renia sa promesse. Heureusement, un sage h&#233;risson vint les s&#233;parer en repoussant le lion dans la boue.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le chasseur, ayant retrouv&#233; sa libert&#233;, voulut manger le h&#233;risson pour son d&#238;ner.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Comment le h&#233;risson va-t-il &#233;viter sa mort ?&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>
<item xml:lang="fr">
		<title>Teigneux</title>
		<link>http://tamazgha.fr/Teigneux,923.html</link>
		<guid isPermaLink="true">http://tamazgha.fr/Teigneux,923.html</guid>
		<dc:date>2004-04-07T22:00:00Z</dc:date>
		<dc:format>text/html</dc:format>
		<dc:language>fr</dc:language>
		<dc:creator>Masin</dc:creator>



		<description>
&lt;p&gt;II y avait (une fois) deux fr&#232;res dont l'un avait un gar&#231;on ; l'autre n'avait pas d'enfant. Le p&#232;re du gar&#231;on mourut : il lui laissait un veau et un fusil. &lt;br class='autobr' /&gt;
Ce gar&#231;on s'appelait Teigneux. II gardait les boeufs de son oncle et son veau. Quand i l arrivait aux champs, i l emmenait le veau pa&#238;tre (utilement) et les boeufs, il les faisait entrer dans une &#233;curie. &lt;br class='autobr' /&gt;
Au bout d'un certain temps, les boeufs avaient maigri et le veau &#233;tait en belle forme. L'oncle demanda &#224; son neveu : &lt;br class='autobr' /&gt; -	Que se (&#8230;)&lt;/p&gt;


-
&lt;a href="http://tamazgha.fr/-Traductions,182-.html" rel="directory"&gt;Traductions&lt;/a&gt;


		</description>


 <content:encoded>&lt;div class='rss_texte'&gt;&lt;p&gt;II y avait (une fois) deux fr&#232;res dont l'un avait un gar&#231;on ; l'autre n'avait pas d'enfant. Le p&#232;re du gar&#231;on mourut : il lui laissait un veau et un fusil. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Ce gar&#231;on s'appelait Teigneux. II gardait les boeufs de son oncle et son veau. Quand i l arrivait aux champs, i l emmenait le veau pa&#238;tre (utilement) et les boeufs, il les faisait entrer dans une &#233;curie. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Au bout d'un certain temps, les boeufs avaient maigri et le veau &#233;tait en belle forme. L'oncle demanda &#224; son neveu : &lt;br&gt; -	Que se passe-t-il, Teigneux ?... demain, c'est moi qui irai faire pa&#238;tre. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Quand l'oncle arriva au champ, le veau gagna le coin o&#249; il mangeait de (la bonne) herbe ; les b&#339;ufs se dirig&#232;rent vers l'&#233;curie. Voil&#224; donc, se dit-il, ce que tu me fais (tous les jours ) ! &lt;br&gt;
II frotta le veau de terre rouge, revint &#224; la maison et dit : &lt;br&gt; - Teigneux, ton veau s'est perdu. &lt;br&gt;
Teigneux prit le fusil de son p&#232;re et ils partirent &#224; la recherche (du veau). Quand l'oncle aper&#231;ut la b&#234;te, il dit : &lt;br&gt; - Regarde, Teigneux, un sanglier, l&#224;-bas ! &lt;br&gt;
Teigneux saisit son fusil et le tua. En s'approchant, il constata que c'&#233;tait son veau e t qu'il &#233;tait mort. &lt;br&gt; - Tu m'as vilainement tromp&#233;, mon oncle, dit-il. &lt;br&gt;
II emporta la peau, la laissa se(putr&#233;fier) et r&#233;pandre une odeur affreuse. Alors, il d&#233;clara : Je vais la vendre. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Il l'emporta et la jeta. Puis, il se rendit au march&#233; : il trouva deux hommes dont l'un faisait de la monnaie &#224; un autre. Teigneux avait dix sous dans sa poche : il les glissa dans la poche de celui qui avait la grosse somme et se mit &#224; crier, en plein march&#233; : &lt;br&gt; - Hol&#224; ! (bonnes) gens ! Ces (deux-l&#224;) m'ont vol&#233; le bien (h&#233;rit&#233; de) mon p&#232;re ! &lt;br&gt;
Les gens accoururent : &lt;br&gt; - Rendez, dirent-ils, cet argent &#224; son propri&#233;taire. &lt;br&gt; - Non ! cet argent est &#224; nous. &lt;br&gt; - Si vous trouvez cinquante r&#233;aux et dix sous, dit Teigneux, c'est &#224; moi ; sinon, ce n'est pas &#224; moi. &lt;br&gt;
On compta l'argent et l'on trouva cinquante r&#233;aux et dix sous, exactement : &lt;br&gt; - Rendez-lui cet argent, dit-on : nous vous y obligeons. &lt;br&gt;
Ils donn&#232;rent l'argent &#224; Teigneux. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Il rentra chez son oncle. Celui-ci lui demanda : &lt;br&gt; - Teigneux, si je les &#233;gorge, combien mes b&#339;ufs peuvent-ils me rapporter ? &lt;br&gt; - Si les peaux d&#233;gagent une odeur tr&#232;s malodorante, elles te rapporteront cent r&#233;aux.&lt;br class='autobr' /&gt;
L'autre &#233;gorgea ses b&#339;ufs ! II laissa les peaux (pourrir jusqu'&#224;) empester. Teigneux dit alors : &lt;br&gt; -	Maintenant, mon oncle, tu peux les porter au march&#233; : elles se vendront. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Son oncle les emporta au march&#233;. Quand il y arriva, le percepteur des droits d'entr&#233;e lui tomba dessus &#224; coups de b&#226;ton : &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Qu'est-ce qu'il te pend, lui dit-il, de nous apporter de telles salet&#233;s ? Tu veux empester tout le march&#233; ? &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Tout le monde s'ameuta contre lui &#224; coups de b&#226;tons. Revenu chez lui, il cria : &lt;br&gt; - Ouvrez-moi la porte. &lt;br&gt; - Les as-tu vendues cher ? demanda sa femme. &lt;br&gt; - Faites-moi le lit ! Faites-moi le lit ! r&#233;pondit-il. &lt;br&gt;
Teigneux dit &#224; la femme : &lt;br&gt; -	Fais-lui son lit : il a rapport&#233; tant d'argent ! &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Le lendemain matin, I'oncle se dit : Je vais aller jeter Teigneux &#224; la mer ! &lt;br&gt; - Allez, viens, dit-il &#224; son neveu. &lt;br&gt;
Ils se mirent en route. Teigneux allait devant. Il trouva un gar&#231;on qui gardait un grand nombre de brebis. Teigneux se mit &#224; pleurer. Le berger lui demanda : &lt;br&gt; - Qu'as-tu &#224; pleurer, Teigneux ? &lt;br&gt; - C'est que, r&#233;pondit-il, mon oncle m'a dit : je vais t'acheter une automobile, tu y monteras aujourd'hui... et moi, j'ai peur. &lt;br&gt;
Le jeune berger lui dit : &lt;br&gt; - Tiens, garde-moi les b&#234;tes, j'irai &#224; ta place. &lt;br&gt; - Prends mon burnous, lui dit Teigneux, et, en arrivant au bord de la mer, assieds-toi e t mets le burnous comme &#231;a, pour cacher ta figure. &lt;br&gt;
Le gar&#231;on, arriv&#233; au bord de la mer, dissimula son visage. L'oncle, pensant que c'&#233;tait Teigneux, le jeta &#224; la mer. &lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Le soir, Teigneux, ramenant les b&#234;tes chez son oncle, cria : &lt;br&gt; - Ouvrez-moi la porte ! &lt;br&gt; - Le voil&#224; revenu, ce galopin ! dit son oncle. &lt;br&gt;
Il alla lui ouvrir. Eberlu&#233; de le revoir, il demanda : &lt;br&gt; - D'o&#249; ram&#232;nes-tu ces b&#234;tes ? &lt;br&gt; - De la mer, r&#233;pondit Teigneux. Si t u m'avais jet&#233; (plus loin) en plein milieu, j'en aurais ramen&#233; de plus grosses. &lt;br&gt; - Nous irons demain, dit l'oncle, et nous les ram&#232;nerons toutes. &lt;br&gt; - (C'est entendu,) dit Teigneux. &lt;br&gt;
Le lendemain matin, toute la maisonn&#233;e se mit en route. Ils atteignirent la mer. Teigneux dit : &lt;br&gt; - Mon oncle, jette la chienne : elle ram&#232;nera les b&#234;tes. (La chienne le mordait souvent). &lt;br&gt;
Ils jet&#232;rent la chienne, qui ne revint pas. &lt;br&gt; - Teigneux, pourquoi ne revient-elle pas ?&lt;br class='autobr' /&gt; - Parce qu'elle d&#233;vore les b&#234;tes et boit du lait. Jette ta femme, que tout le monde revienne. &lt;br&gt;
Il jeta sa femme, qui ne revint pas. Il demanda alors : &lt;br&gt; - Teigneux, comment se fait-il qu'elle ne revienne pas ? &lt;br&gt; - Vas-y donc toi aussi. &lt;br&gt; -	Vas-tu donc continuer &#224; te moquer de moi ? &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Teigneux d&#233;tala. Son oncle se mit &#224; sa poursuite et finit par l'attraper. Il l'attacha &#224; un arbre dans une for&#234;t pleine de b&#234;tes sauvages. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Au bout d'un certain temps, Teigneux aper&#231;ut un vieillard. Il se mit &#224; dire : &lt;br&gt; - Dieu merci, j'ai de bons enfants... &lt;br&gt; - Pourquoi dis-tu cela ? demanda le vieillard. &lt;br&gt; - Parce que, dit Teigneux, hier, j'&#233;tais un vieil homme : on m'a attach&#233; ici et, aujourd'hui, me voil&#224; un jeune homme. &lt;br&gt; - Attends, dit le vieux, je vais te d&#233;tacher et je me mettrai &#224; ta place : je rajeunirai. &lt;br&gt; - Non, dit Teigneux : mes enfants me battraient ! &lt;br&gt; - Attache-moi quand m&#234;me, dit le vieillard : ils ne te battront pas. &lt;br&gt;
Teigneux lia le vieillard &#224; sa place. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Il prit le mulet (du vieillard) et (son) argent et revint chez son oncle ; mais, ils v&#233;curent &#224; part, chacun chez soi.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;J.L.D. et J.M.D.&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class=&#034;spip-puce ltr&#034;&gt;&lt;b&gt;&#8211;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt; &lt;a href='http://tamazgha.fr/Tamacahut-n-Fer-t-as,922.html' class=&#034;spip_in&#034;&gt;Version originale : kabyle&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;
		
		</content:encoded>


		

	</item>



</channel>

</rss>
