Di tzemmurt teγli tissi
Ayetma txerb-i nniya
Ugadeγ ad teglu yess-i
Nekkini ad gluγ s miyya
Ass-ayi tcudd tkersi
Ir’uh’ Muh’end u Yeh’ya.
Yerra udem i teqbaylit
Itellem-itt akken i s-yehwa
Igemr-ed g tberr’anit
Akken i d-gemmrent tzizwa
Isqucced’-d deg talmanit
Irna-d ula di cinwa.
A yemma qqel-i d tawalit
Ir’uh’ Muh’end u Yeh’ya.
D tablat’ yezwaren i llsas
Muh’al teγwi-t ssεaya
Kra yuz’an γer tama-s
Iddem agerruj n ccfaya
Ih’errek wejgu alemmas
Ma tqqim-ed kra (…)
Accueil > Dossiers et documents > Mohya > Tajmilt i Muh’ya
Tajmilt i Muh’ya
-
Muh’ya
26 décembre 2004, par webmestre -
Winna
21 décembre 2004, par webmestre"Yuli-d weslilew deg yiwen wexxam, imγaren refden icewwiq d abrid γer tmeqbert. Tura ad ned’len winna akken iwimi qqaren Muh’end u Yeh’ya deg tiγilt nni gar iberdan,[...]
"Mlalen Imaziγen am watmaten... tismert n Ğerğer tekka-d nnig-sen. Ass-a, yezdi-ten-id yiwen : d Muh’end u Yeh’ya. D Winna. D Netta, d Netta kan. R’uh’ tura keččini, yemmut Muh’end u Yeh’ya..." -
Ah ya ddin qessam, amer yezmer a d-yent’eq !...
21 décembre 2004, par webmestreNessawed’ akk kra n yiwen wass a d-nini, am akken s-yeqqar Muh’end u yah’ya, “m bla r’ebbi ma terna-yas !" Akka i neqqar mkul m’ara neqd’eε layas. Akka kan ara nebdu tajmmilt-a « Adieux l’ancien » akka i yura deg yiwet ger « les banderoles » i εellqen warraw n tmurt n Muh’ya assen n tent’elt-is. « Les anciens » ruh’en-d akw ass-en ; icennayen, inaz’uren, wid ukud d-yemsenker, wid akw ukud yeγra deg Iεezz’ugen, wid ukud yeγra di tesdawit d wid ukud yečča tagella d lemleh’ di Fr’ansa. (…)
-
Anwa wa, anwa wa ?
15 décembre 2004, par webmestreAnwa wa, anwa wa,
Yura mači d kra,
Amezgun d isefra.
Anwa wa, anwa wa,
I yiman-is at’as n tmara,
I nek°ni d tala.
Anwa wa, anwa wa,
D bu snat tmura,
Ur yufi la tin la ta.
Anwa wa, anwa wa,
Waqila d tagara,
Allaγ ur s yegmin ara.
Anwi wa, anwi wa,
I γ-yeğğan ass-a,
D amusnaw Muh’ya.
R. Allam -
Immut Muh’ya, ad yidir Muh’ya !
10 décembre 2004, par webmestreAss n larbεa tameddit iwwed’-aγ-d lexbar iqerreh’ : iγli usalas n tmuzγa.
Ifka tudert-is i tmaziγt, yura, yurar amezgun, irna-d ar tirect n yidles nneγ kra yufa igerrez deg tutlayin n ayed’. Brecht, Prévert,H’ikmet, isenteq-iten-id akk s taγect imesdurar.
Yumen s tegmatt d tdukli ger wid inh’afen, iqbel knant tuyat-is ddaw teεkemt zz’ayen, γas ma drus i t-ifehmen. Seg wasmi tluγ tegwnitt, yal wa ijebbed ar tama-s, yuγal Muh’ya ar rrif : myif ad isel i tsusmi wala i useglef n imencaf... (…)